Tänk vad pizza kan vara gott ibland. Man sitter och funderar på att laga mat... och vad f..n man ska laga. Då kommer man på: "Nej, jag ringer och beställer en pizza, hemkörd.". Sen sitter man och väntar i ungefär en halvtimme och tänker på när man får hugga tänderna i den där kaloribomben, samtidigt känner man hur suget ökar mer och mer.

När pizzan sen kommer så springer man och öppnar dörren så snabbt att budet knappt hinner släppa dörrklocksknappen.

"- Hej, en Huset Special?
- Ja, det är rätt.
- Det blir 60 kronor.
- Här, varsågod.
- Tack, hej då.
- Hej."

Nu har man kartongen i sina händer och känner hur den ljuvliga doften sipprar ut genom springorna. Man går till köket och delar pizzan i fyra delar, tar en gaffel och slänger i sig den medföljande pizzasalladen. Mums! Sen tar man med sig pizzan, sätter sig i fåtöljen och sätter igång ett avsnitt av någon TV-serie. Inte en film! Då hinner filmen knappt börja på riktigt innan pizzan är uppäten. När man sen tar den första tuggan... oj, oj... underbart!

En bra pizza är en sån som får en att bli sådär äckligt mätt, nästan lite illamående. Om man känner sig lite hungrig fortfarande när den är uppäten har inte pizzabagaren lyckats så bra.

Bara för att reta er ännu mer tänker jag lägga in en bild här på gårdagens pizza. En Huset Special från Pizzeria & Salladsbar Karavan här i Enköping. Den innehåller förutom tomatsås och ost också oxfilé, färska tomater och paprika. Mycket gott!